Hur mycket tanke jag än lägger bakom mina blogginlägg så blir det bara skit i vilket fall. Jag har sagt det förut och säger det igen. Varför ska jag uppdatera med saker som inte är intressant att läsa? Antingen lever jag ett ofantligt tråkigt liv eller så är jag fantasibefriad, vilket jag reflekterat över många gånger och kommit fram till att så är det nog. Jag är nog lite smått schizo också är jag rädd. Om jag är ensam för länge så inträder det en våldsam hysteri i min hjärna, jag måste få träffa en människa. Men när jag då är på väg att träffa någon så infinner det sig ett annat behov, nämligen behovet att vara själv. Just nu sitter jag själv med melissa horn i öronen och njuter. Men skulle jag göra det i mer än en eller högst 2 dagar får jag panik. Men detta kanske inte är schizofreni..? Det kanske bara är normalt?

Jag vet vart jag ska, du säger att du varit där. Men du känner ingenting, du som skriver om vad kärlek är.